01.28


rutor som blinkar oranga i takt, en lampa som stängs av och på av sig själv.
Dålig och överskattat musik i öronen. "you took my heart out".
Gamla bilder fladdrar förbi på skärmen. Minnen, som skär. Du var det jag behövde. Som syre.
Jag skriker. Inåt. Utåt.
Skriker inombords av panik. Jag ville bara bli älskad av dig. Ville bara bli uppskattad.
Skriker utåt av glädje. Det bubblar i mig. Mungiporna sitter högt uppe på kindbenen.
Det krävs så lite.  För att få någon att le, och skratta. Och gråta.
Jag vet inte, vad den här känslan kallas. Det är lite som gott & blandat.
Lite glädje, lite annat. Som gott & blandat.
"I said maybe, you gonna be the one who saves me".




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0